Juni 2023
Just nu skriver jag från min nya lägenheten i Uppsala medan en kompis snarkar i soffan. Jag ska ordna allt flyttkaos denna helg så att jag kan jobba färdigt i Västerås med gott samvete och återvända vid terminstart till en ren och organiserad lägenhet. Jag är så glad att juni är över. Juni var full av beslutsångest, logistiskt kaos och adrenalin. Men nu har allt landat. Denna månad har jag:
- Sagt upp mig som sjuksköterska på min arbetsplats.
- Fått anställning för betald utbildning som barnmorska (!?).
- Gjort klart första terminen av barnmorskeprogrammet.
- Jobbat sjujävlamassa nätter, i princip 6 nätter på raken vid ett tillfälle innan jag gick på semester som en zombie.
- Flyttpackat, flyttstädat.
- Flytt till Florens.
I juni fick jag ta många beslut om var jag skulle ta vägen och hur jag skulle göra. Fick motvilligt säga upp mig, för även om jag tycker om min nuvarande arbetsplats och kollegor, så lockar drömmen om barnmorskeriet mer. Samma vecka som jag sagt upp mig blir jag kallad på intervju för betald utbildning - en vecka senare får jag veta att jag fått tjänsten. Trodde jag skulle fortsätta kämpa och knega för att få ihop det, men nu kommer jag istället få min lön varje månad för att endast studera. Samma månad får jag en lägenhet precis bredvid sjukhuset i Uppsala där jag pluggar och någon vill ha min dåvarande lägenhet innan uppsägningstiden är slut - det har varit sådan fart och flyt.
Andningspaus med första utomhusfrukostarna i värmeböljan. Ägg och maskros, o kaffe. Mornarna har varit heliga, det enda som kaoset inte fick röra. Bara jag får morgonen så kan resten av dagen slukas av to-dolistor, beslut, samtal, admin, plugg, stress.
Jobbade flitigt mina pass på sjukhuset.
Jobbade 6 st nätter men fick ändå till mig att pickla citroner.
1. Skär skåror i citronerna, fyll rikligt med salt. Låt stå i några dagar i steriliserad glasburk.
2. Fyll med citronsaft och kryddor. Låt stå i 4 veckor.
3. Klart! Använd de fermenterade skalen typ att gnugga under hud på kyckling.
Efter att ha jobbat mina 6 nätter satte jag mig på ett plan till Italien för att besöka en vän i Florens.
En kväll fanns det inget bort på restaurangen vi ville gå till. Vi var så hungriga och det fanns ett ställe i närheten som hade betydligt mindre folk. Det var dock så gott att vi fällde tårar (no joke), vi gick tillbaka dit tre kvällar i rad.
Resans höjdpunkt var San Miniatokyrkan i bergen. Vi vandrade med mycket möda i 33 graders värme upp för kullarna, men det var det värt. Det var söndagsmässa och svalkande innanför stenväggarna. Atmosfäriskt, vackert och stillsamt.
