uppslukad i jungs värld
De som känner mig vet att jag faller i ett Jungian rabbit-hole varannat år ungefär. Där har jag nu hamnat. Jag har tidigare grävt mig ner i psyko-somatisering och därtill läst en hel del Marion Woodman. Jag kommer ihåg att Woodman skrev i en av hennes böcker att hon hade haft klienter som varit på analys och som sedan började drömma sådant som deras make eller maka gått och burit på, men som inte talats om förens senare. Nu har jag fastnat för synkronisitet och drömvärlden. Naturligvis hittade jag Jungs egna målningar som finnes i The Red Book, vilket är en Jung-bibel jag drömmer om att en dag äga i en fin upplaga. Men hittils nöjer jag mig med det jag hittar på min skärm. Vet inte varför men motiven är både laddade och vackra för mig.
